Clumpette

 

I morse vaknade jag genomsvettig och med tårar kring ögonen. Jag trodde inte att det var sant att man faktiskt kunde gråta i sömnen, eller svettas av en mardröm... Men det är tydligen sant.
Jag drömde att du lämnade mig. Vi stod i en utplockad lägenhet, och du lämnade mig. Jag skrek i panik och bönade och bad om att få dig tillbaks.

Då insåg jag äntligen vad kärlek är.

Kärlek är när jag inser att jag står och skär pyttebitar av löken, för att jag vet att du inte gillar för stora.
Kärlek är att veta exakt hur du doftar på morgnarna, kvällarna, dagarna.
Kärlek är att du följer med mig till landstället utan rinnande vatten i två veckor, trots att du hellre ville åka utomlands.
Kärlek är att ha typ 10 "vår låt".
Kärlek är när jag känner doften av vårt sköljmedel.
Kärlek är att inte kunna sova förrän du kommer hem från jobbet, och lägger dig hos mig, så att din starka, varma kropp värmer mig.
Kärlek är när du fixar Spotify till mig i smyg, och döper den till "GrötMatilda" för att du vet att jag låter så grötig på rösten när jag druckit vin. 
Kärlek är att jag älskar det vita på salladen, och du det gröna.
Kärlek är att skicka ett hjärt-mms varje dag, i en månad.
Kärlek är att tjutande springa till dörren när du kommer, och slänga sig runt halsen på dig.
Kärlek är att kunna skratta till vi båda kiknar, även om allt annat är jävligt och gråsaggigt.

Kärlek var vad tanten på Thailandsresan kände. Under hela resan skrattade jag och mina brorsor i smyg, för att hon alltid drack citrondricka. Vi förstod inte grejen med citrondricka?! Vi var ju i Thailand, det fanns alla möjliga spännande milkshakes och drinkar.
Sen visade det sig att hennes man alltid drack citrondricka.
När han mötte oss på Arlanda, omfamnade de varandra ömt och länge.

Eller som min väninnas sambo. Han envisas alltid med att gulla med henne när hon har vänner hemma. Massage, ömma kyssar, vackra ord...
Hon blir alltid beklämd, och fräser åt honom. Men lik förbannat står han snart där igen och säger: "Älskling, vad du är fin..."

Eller som en annan vänninas respektive. Han är allergisk mot pälsdjur, och hon är världens djurälskare. Till slut köpte han en fågel åt henne. Den där fågeln är lika omhuldad som en hundvalp, och hon älskar den gränslöst.

En manlig vän satt bredvid mig i sin bil i två månader och begrät flickvännen som lämnat honom. När hon en dag ringde för att ta honom tillbaks, skrattade vi tillsammans, och jag har känt den här mannen i många år nu, men aldrig sett honom så lycklig!

Eller som mormor, som helt plötsligt tappat gnistan, och nu, tio år efter morfars död, inte alls verkar rädd för att själv dö. Det är som att hon vet att han väntar på henne, och trots att hon inte är så gammal och skruplig, så längtar hon efter honom också...

Kärleken är grym och skoningslös när den så vill. Den är ihärdig och trofast, ibland nästan kvävande. Den kryper under skinnet på en utan att man märker det. Smyger sig på när man minst anar det, och gör märkliga saker med människor som trodde att de visste vilka de var. Kärleken är öm, igenkännande, ljuvlig, trygg...

...Och vad gäller mig, så hoppas jag aldrig att den där mardrömmen blir sann.