Clumpette

Den här bloggen har stått övergiven alldeles för länge.
Vad det beror på?

Jag har varit upptagen med livet.
Ni vet det där märkliga varandet som vi alla deltar i, och hela tiden försöker styra upp så att det blir så bra och komfortabelt som möjligt. Så att man orkar härda ut den korta tid vi har på den här gudsförgätna planeten.

Och jag måste erkänna att jag lyckats fixa det ganska bra.
Jag har hittat det där lugnet i mig själv, och det mesta känns som att det klaffar nu. Det tog en separation, en massa tårar och tankeverksamhet, en flytt, en himla massa plugg (jobbar fortfarande på den biten) och framförallt; möten med nya människor.
Men nu kan jag helt känna att jag vågar vara lycklig. Och jag vågar känna att jag förtjänar det också.

Så därför har jag inte bloggat på typ ett år, plus minus noll.

Ibland tänker jag att jag borde vara mer frekvent med bloggen. Folk kanske faktiskt skulle läsa den då?
Men min blogg är nog mest till för mig själv egentligen. En kanal för mina tankar som jag ibland behöver sätta ord på och sortera så att det inte blir för rörigt där inne i min virriga skalle.

Hur som helst sänder jag ut en massa kärlek ut i cyberspace, och hoppas på att jag kanske för motivation nog att ta tag i det där med bloggandet någon gång.